Underhållsdata berikas gradvis när de flyttas från installatörens att-göra-lista till underhållschefens eller anläggningschefens skrivbord. Varje aktör har sin egen betydelsefulla roll i händelsernas och anteckningarnas kedja.
Ett tillförlitligt underhållssystem är kärnan i ett effektivt och ändamålsenligt underhåll. Användarna av systemet är företagets egen underhålls- och servicepersonal, produktionsanställda och eventuellt underhållsunderleverantörer via partnerportalen.
→ Läs mer: Mot högpresterande industriellt underhåll
Samma användare är också i hög grad ansvariga för att generera ny information i systemet och berika informationen så att den blir visuell och tydlig som stöd för beslutsfattandet. Varje aktör har sin egen betydelsefulla roll i händelsernas och anteckningarnas kedja. Informationen kompletteras efterhand som den flyttas från installatörens att-göra-lista till underhållschefens eller anläggningschefens skrivbord. Varje steg i kedjan och varje enskild process ökar värdet av informationen och kräver att det föregående steget är lyckat: utan tillräckligt detaljerad och högkvalitativ information från fältet är det svårt eller nästan omöjligt att leda och fatta beslut i det dagliga arbetet.
Produktionsoperatörerna är det främsta stödet för underhållet. Operatörer som arbetar och övervakar maskinen regelbundet samlar in värdefulla data och observationer för underhåll i form av arbetsförfrågningar och felrapporter. I en ideal situation upptäcker produktionsoperatören ett fel eller avvikelse innan det orsakar problem.
Systemet kan användas för att samla in värdefulla data om begynnande fel. Med tanke på verksamhetsutveckling och organisatoriskt lärande är det viktigt att veta hur ett fel har upptäckts och vilka avvikelser som har hittats. Det kan hjälpa oss att förutse felen mer heltäckande.
Arbetsplaneraren planerar arbetet i förväg när situationen tillåter. Analysen utförs på basen av information som erhålls från produktionen och/eller på plats. Framgångsrik arbetsplanering minskar avsevärt den tid som krävs för att slutföra det faktiska jobbet.
Arbetsplaneraren bedömer vilka resurser som krävs och deras tillgänglighet, eventuella titlar och behovet av extern expertis/resurser. Det är också viktigt att informera produktionen om eventuell inverkan av underhållsarbetet.
Arbetsplanering bör göras för arbetsobjekten i systemet, så att dess framgång också enkelt kan utvärderas: de beräknade resurs- och materialbehoven och den beräknade produktionsstopptiden jämförs med utfallen. Om det finns betydande skillnader mellan dem måste en regelbunden utvärdering göras av orsakerna till skillnaderna och hur man kan justera arbetsplaneringen i framtiden.
För underhållsmontören kommer arbetet förplanerat i en idealisk situation. Hens uppgift är att gå vidare enligt den plan som utarbetats av ledningen eller planeringsavdelningen: att sätta sig in i utgångsläget och att vidta nödvändiga korrigerande åtgärder. Främsta prioritet för underhållsmontören är att få den defekta maskinen tillbaka i produktion så snabbt som möjligt, så att den förlorade produktionstiden och dess multiplikatoreffekter hålls till ett minimum.
Montören spelar också en viktig roll som grindvakt för registreringen i underhållssystemet: detaljerade observationer av felet och de åtgärder som vidtagits är som en grundsten i underhållet. Tillförlitliga beslut kan bara fattas om det finns tillräckligt många registreringar i systemet och om de är av tillräckligt hög kvalitet. Ett bra underhållssystem vägleder och hjälper montören att rapportera nödvändig information så tydligt som möjligt och med så kort fördröjning som möjligt, då när problemet och lösningarna fortfarande är färska i minnet.
Utifrån de anteckningar som görs försöker utvecklingsingenjören (underhållsingenjören etc.) analysera och förstå de verkliga orsakerna till problemen. Grundorsaksanalys används för att ta reda på vad som orsakade det rapporterade felet, varför det inträffade och om felet kunde ha förhindrats.
Efter de operativa underhållsåtgärderna överförs uppgifterna till den högsta övervakningsnivån, och detaljerna i enskilda arbeten eller uppgifter behandlas därefter endast vid behov.
Underhållschefen (teknisk chef etc.) övervakar den allmänna underhållsöversikten, underhållsindikatorer och nyckeltal. En underhållschef kan t.ex. vara intresserad av om en viss maskin eller utrustning orsakar ständiga problem, kan den repareras, eller krävs det att hela utrustningen förnyas.
Investeringar i maskiner är kostsamma och det krävs tillräckliga data för att stödja analysen. Rapporterna blir inte tillförlitliga om de föregående stegen inte har utförts tillräckligt systematiskt och noggrant.
Underhållsindikatorer säkerställer att utvecklingen av underhållet går i rätt riktning. Det är viktigt att övervaka kort- och långsiktiga indikatorer och reagera snabbt på eventuella avvikelser. Här betonas vikten av så aktuell underhållsdata som möjligt.
Den högsta ledningen är intresserad av den tekniska användbarheten och de euron som har används för underhåll: hur effektivt underhållet utförs med de medel, som har reserverats för det, och får man valuta för pengarna. Detta underlättas bl.a. av Power BI-rapporter, som till exempel visar underhållets produktivitetseffekt genom att jämföra de euron som spenderas på underhåll med utvecklingen av underhållsnyckeltal.
Om det till exempel går att visa, att det genomsnittliga felintervallet kan ökas eller att antalet fel som orsakar produktionsstopp kan minskas, kan man säga att underhållet gör rätt saker och att input-output-förhållandet är bra. I stora koncerner tillkommer ännu den globala vyn: tillförlitliga data gör det möjligt att övervaka och jämföra aktiviteterna vid olika fabriker.
Blog: Underhålls nycketal som ett verktyg för informationsbaserat ledarskap
Guide: 4 tips för utveckling av förebyggande underhåll