Förnybar energi Renewable Energy Directive III – eller RED III – trädde i kraft den 20 november 2023. Det fastställer nya villkor för produktion och konsumtion av förnybar energi i EU och ersätter det tidigare RED II-direktivet om förnybar energi. Det nya direktivet kommer särskilt att påverka operatörer som arbetar inom bioenergi- och transportsektorerna, samtidigt som kraven på energieffektivitet för operatörer skärps.
Renewable Energy Directive III innehåller mer detaljerade bestämmelser om ett stort antal ämnen. Huvudsyftet är att höja det nuvarande EU-omfattande övergripande målet för förnybar energi till 42,5 % fram till år 2030. De viktigaste ändringarna i direktivet gäller bioenergi, transport och godkännande av anläggningar för förnybar energi.
EU-länderna har 18 månader på sig från det att förordningen träder i kraft att genomföra den, vilket ger operatörerna lite förhandlingsutrymme för att göra ändringar. Mer detaljerad reglering medför nya skyldigheter och utmaningar, men det väcker också nya frågor om den slutliga betydelsen av förändringarna för olika aktörer. Det återstår till exempel att se, hur och på vilka lagar de nya hållbarhetskriterierna kommer att tillämpas. Vad som är säkert är, att Renewable Energy Directive III kommer att utvidga kraven på förnybar energi, energieffektivitet och hållbarhetsrapportering till ett större antal aktörer.
År 2009 offentliggjordes det första Renewable Energy Directive dvs. RED I, som fastställde ett mål för förnybar energi på 20 % av den slutliga energiförbrukningen i medlemsstaterna fram till år 2020. I RED II-direktivet från år 2018 höjde målet till 32 % fram till år 2030.
Utöver det allmänna målet innehåller det tredje direktivet också sektorsspecifika krav. För transportsektorn innebär Renewable Energy Directive III ett mål på 29 % förnybar energi fram till år 2030. Delmålet för avancerade biobränslen och RFNBO-bränsle baserade på förnybar vätgas är 5,5 %. Dessutom kommer skyldigheten att omfatta offentlig laddning av transport-elektricitet.
Systemet som är utformat för hållbarhetsrapportering är en idealisk lösning för att producera rapporter och verifiera att data är korrekta.
Operatörer inom energisektorn måste rapportera minskningen av växthusgasutsläpp i sin verksamhet. Samtidigt ökar antalet anläggningar som omfattas av skyldigheten, eftersom den totala termiska effektgränsen för anläggningar som använder fasta biobränslen sjunker från 20 MW till 7,5 MW.
Enligt en preliminär tolkning bör industriella aktörer öka sin användning av förnybar energi med 1,6 % per år. Samtidigt bör 42 % av den vätgas som används inom industrin framställas av icke-biologiska förnybara bränslen senast fram till år 2030 och 60 % senast fram till år 2035.
Fastighets- och byggsektorn bör för sin del notera att det riktgivande målet för andelen förnybar energi i byggnader är satt till minst 49 % senast fram till år 2030. Målen för förnybar energi för uppvärmning och kylning kommer att ökas gradvis fram till år 2026 och mellan åren 2026 och 2030.
Företagen borde redan nu ta hänsyn till hur de nya målen påverkar deras verksamhet inom respektive sektor. För bioenergi- och transportoperatörer i synnerhet kommer direktivet att innebära nya praktiska åtstramningar i Finland, men de övergripande målen för slutlig energiförbrukning och energieffektivitet kommer att binda aktörer inom ett stort antal sektorer. De sätter också ny press på insamling och rapportering av data om hållbarhet och energieffektivitet. För att minimera riskerna i affärsverksamheten bör man förbereda sig för kraven i god tid.
Systemet som är utformat för hållbarhetsrapportering är en idealisk lösning för att producera rapporter och verifiera att data är korrekta. Detta möjliggör detaljerad övervakning av ackumuleringen av data, inklusive lasternas ursprung, och systemet varnar automatiskt om data är ofullständig. Uppdaterad teknik är ett bra sätt att förbereda sig för framtida begränsningar som fastställts av Renewable Energy Directive III och proaktivt säkerställa smidighet och trovärdighet för verksamheten i framtiden.