EU:s direktiv om förnybar energi, det så kallade RED II-direktivet, leder medlemsstaternas nationella lagstiftning i en mer miljömedveten riktning från och med 2021.
Ekotänkande har traditionellt inte legat högt på listan i ett industriföretags strävan efter att uppvisa resultat. Men tiderna har förändrats. Miljökunskap och strävan efter ansvar genomsyrar samhället som helhet. Den ekologiska skuldens dag, den 22 augusti 2020, underströk återigen jordens begränsade resurser och är något som påverkar oss alla.
Långsiktigt miljöarbete är viktigt för hela mänskligheten, men företag upplever även fördelarna med miljömedvetenhet på kort sikt. Resurseffektiv verksamhet medför direkta kostnadsbesparingar. Dessutom stärker miljöcertifieringar och upprätthållande av miljösystem den positiva bilden av ansvarsfullt företagande för kunder och intressenter, och är exempelvis en stor fördel vid upphandling.
Rapportering, som är en förutsättning för att få certifikat och underhålla system, är dock ett kapitel för sig. I det här blogginlägget inleder jag med lite hållbarhetsrapportering, som inte längre behöver innebära tidskrävande ifyllning av Excel. Det finns även praktiska verktyg, som materialflödeshanterings- och rapporteringssystemet Once by Pinja. Läs om Nordens ledande biogasproducent Gasums erfarenheter när det tog i bruk Once-systemet.
Förutom morot även pekpinne till förmån för miljön
Man kan öka miljömedvetenhet inte bara genom morotar som certifiering, utan också genom pekpinnar. EU:s direktiv om förnybar energi, det så kallade RED II-direktivet, leder medlemsstaternas nationella lagstiftning i en mer miljömedveten riktning från och med 2021. Syftet är att värna om hållbar utveckling och miljömässig mångfald.
Direktivet rör verksamhetsutövare inom energi och cirkulär ekonomi som måste rapportera mer detaljerat än tidigare om verksamhetens miljöpåverkan. I framtiden kommer man i allt större omfattning att uppmärksamma ursprunget till de material som används inom energiproduktion och åt produktionens och transportens miljöpåverkan.
Hållbarhetsrapporteringen är en utmaning när det görs för hand
Med hjälp av materialbalanssystem övervakas mängden biomassabränslen som används vid produktion av el, värme, kylning och biogas.
Enligt uppskattningar som baserar sig på uppgifter från utsläppshandelsregistret gäller de nya kraven cirka 130 finländska verksamhetsutövare. De kommer att behöva ett hållbarhetssystem som visar efterlevnad av kriterier för biomassahållbarhet samt ett materialbalanssystem. Med hjälp av detta övervakas mängden biomassabränslen som används vid produktion av el, värme, kylning och biogas.
Dessa aktörer kommer i fortsättningen att behöva utarbeta hållbarhetsrapporter över tre områden som rör deras verksamhet:
- CO2-utsläpp från transport av bränslen och råvaror
- Produktionens CO2-balans
- Materialens ursprung. Vi berättar mer om trippelutmaningen rörande hållbarhetsrapportering i vår guide: Hållbarhetsrapportering inom branschen för energi och cirkulär ekonomi.
Det finns flera saker som kräver beräkning i varje punkt av trippelutmaningen. Till exempel frågor som påverkar utsläpp vid transport; som körsträcka, fordonstyper och bränslen som används samt körrutter. All denna information måste samlas in på ett eller annat sätt, såvida man inte redan har ett system som automatiskt sammanställer rapporten.
Så det finns mycket som måste beräknas. I det här skedet är det dock en bra idé att glömma Excel, vilket tar tid att fylla i och leder ofta till fel. I praktiken är det enklaste och mest tillförlitliga sättet att automatisera rapporteringen som hör till leveranskedjan med ett system som är avsett för det specifika ändamålet.
Läs mer
